Anna Korkman

700

Ung helsingforsbo i slutskedet av magisterstudier i folkrätt och mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi, uppvuxen på ett litet jordbruk en halv timme från Helsingfors centrum. Efter några studieår i Åbo är jag glad över att idag vara helsingforsare och ha möjligheten att påverka min närmiljö. Vi behöver flera unga som engagerar sig politiskt och tar klimat- och miljökrisen på allvar i stadspolitiken. Som studerande av folkrätt och mänskliga rättigheter och politiskt aktiv, brinner jag för att skapa en rättvisare och hållbarare värld för alla. Jag vill arbeta för att Helsingfors ska bli en stad där alla får sin röst hörd och har möjlighet att leva ett hållbart, lyckligt och jämlikt liv, oavsett funktionsvariation, etnisk tillhörighet, socioekonomisk ställning, kön, ålder eller sexuell läggning.

Vår tids största utmaning både på global och kommunal nivå är klimat-och miljökrisen. Helsingfors har utlyst klimatnödläge, men vi behöver snabbt ambitiösare miljö- och klimatmässiga beslut och konkreta åtgärder för att staden ska klara av att bli koldioixidneutral tills 2035.

Namn: Anna Korkman
Födelseår: 1995
Kommun: Helsingfors
Hemort: Helsingfors
Titel: Studerande
E-post: anna.korkman@gmail.com
Tel: 0400890683
Medlem i :

Viktiga politiska frågor

Föregångare på klimat och miljö

Om Helsingfors ska lyckas bli koldioxidneutralt tills 2035, måste klimatet och miljön prioriteras i alla politiska beslut. Staden måste snabbt minska växthusgasutsläppen genom att bland annat förbättra energieffektiviteten i uppvärmningen av fastigheter, övergå till förnybar energi och minimera utsläppen från trafiken. Som Helsingforsbor, borde vi ha möjligheten att leva utan bil. Infrastrukturen i staden måste snabbt bli klimatvänligare. Genom att göra det enklare, snabbare och billigare att röra sig med cykel, till fots eller med energisnål kollektivtrafik, kan vi minska privatbilismen som står för majoriteten av utsläppen från trafiken.

Stadsplaneringen bör fokusera på att skapa en renare livsmiljö som utgår från alla människors välmående. Genom att bevara och skapa flera grönområden i staden gynnas den biologiska mångfalden och stadens växter, träd och jordmån kan dessutom binda koldioxid, producera syre och minska avrinningen från gator till havet. För att skydda Helsingfors unika havsmiljö från nedskräpning och övergödning är det viktigt att satsa på sopsorteringen och minimera utsläppen från trafiken.

Läs mer i vårt valprogram ›

Integration

Mångfalden av människor, kulturer, språk och idéer som möts i Helsingfors är stadens största styrka. För att alla helsingforsare ska må bra och ha en trygg vardag krävs fler satsningar på olika formers integration. Alla invånare ska känna sig delaktiga i stadslivet. Offentliga mötesplatser där olika sorters människor kan träffas är viktigt i en lycklig stad. För att möjliggöra ett trivsamt stadsrum borde alla helsingforsare ha möjligheten att aktivt vara med och påverka stadsplaneringen i stadsdelen där man bor.

Nyinflyttade helsingforsare ska känna sig välkomnade och ha möjlighet att sysselsätta sig snabbt. En bra integration innebär att alla nyinflyttade ges förutsättningar för att skapa sociala kontakter, bli delaktiga i samhället och behandlas jämlikt. Alla invånare i staden måste säkerställas en jämlik tillgång till högklassiga bastjänster. Rasism är ett allvarligt samhälleligt problem i hela Finland och i Helsingfors måste man bli bättre på att identifiera och motarbeta olika former av rasism och diskriminering.

Läs mer i vårt valprogram ›

Ungas välmående

Ungas psykiska och fysiska välmående är en förutsättning för ett bra liv och framtid. Skolornas viktigaste uppgift är att främja ungas välmående genom att vara en trygg plats i vardagen, där alla får sin röst hörd. För att få slut på mobbning i skolor, är det viktigt att anställda vid skolorna snabbt kan identifiera och ingripa i mobbningen. För att förebygga psykisk och fysisk ohälsa är det viktigt att unga i olika åldrar har tillgång till trygga och tillgängliga mötesplatser i stadsrummet, utan köptvång. Begränsade ekonomiska resurser får inte hindra ens möjligheter att ha ett socialt liv eller ha en hobby i Helsingfors.

Idag är det många unga som kämpar med psykiska problem i Helsingfors och mer resurser bör läggas på att unga enkelt och snabbt kan få tillgång till professionellt samtalsstöd på sitt eget modersmål. För att personer som tillhör en eller flera minoriteter ska bemötas på bästa sätt inom vården måste kunskapen om minoriteters speciella behov förbättras. En bredare representation av minoriteter bland vårdpersonalen är också viktigt.

Läs mer i vårt valprogram ›