Kerstin Grönqvist

66

"Mitt Kyrkslätt är - en klimatsmart kommun - med välmående kommuninvånare - och plats för bästa skolan "

Man kan säga att jag kom med skolbussen till Kyrkslätt 1965 då Kyrkslätts samskola började sin verksamhet. Det var givande att som elev få uppleva den glädje som den nya skolan förde med sig.
Som färdig klasslärare har jag jobbat i olika kommuner i Nyland. Till Kyrkslätt flyttade jag med familjen 1989. När barnen var små jobbade jag som klasslärare vid Kyrkbacka lågstadieskola.

Senare har jag distansstuderat vidare till speciallärare/specialklasslärare vid Åbo Akademi och börjat jobba med specialundervisning i Esbo hösten 2000. Jag är van att jobba med barn och ungdomar som inte har det så lätt. Alla barns och ungdomars välmående är något jag långsiktigt vill jobba för. Detta som följd av min yrkesroll.

Jag är uppväxt i landsmiljö med hållbar utveckling som en värdegrund. Jag har sedan barnsben sysslat med idrott och friluftsliv. Jag har de senaste åren insett att vi står inför en handgriplig livstilsförändring. I min uppväxtmiljö var min jordbrukarfamilj alltid engagerad i något idrottsevenemang. Det är ett motto jag burit med mig genom livet. Jag är van att jobba för saker jag tror på. Miljöfrågor ligger mig nära.
Finska är numera mitt andra hemspråk vid sidan av svenskan.

Jag ser det planerade GWP campuset och gymnasiecampuset som en nystart. Friskt vågat är hälften vunnet. Ett fungerande dagvårs- och skolsystem är en garanti för att göra Kyrkslätt attraktivt som boningsort för barnfamiljer.

Grunden till en fungerande skola ligger i ett fungerande dagvårdssystem. Akut gäller det att på långsikt jobba hårt för att skapa en helhetsmässig lösning för att lappa på följderna av coronapandemin. Personalen har många nya frågor att fundera på. Detta kan lösas med engagerat mångprofessionellt samarbete, också med hemmen. Försöket med tvåårig förskola är en central fråga. En annan central skolfråga är utvecklandet av integreringstanken. Enligt den ska alla barn ha lika möjligheter att nå upp till sina mål.

De elever som går i skola enligt allmän undervisning skall kunna uppnå sina mål. Integrationsmålsättningen genomförs lättast med hanterliga gruppstorlekar och tillräckligt många engagerade välmående yrkesmänniskor som trivs på jobb. Det skall finnas tid också för nära samarbete med hemmen. Det skapar trygghet i vardagen. Viktigt är att elevvården finns med i skolvardagen också efter det att Sotereformen genomförs. Det är beslutsfattarnas uppgift att rikta de resurser till skolningsverksamheten som nuläget kräver.

Under de senaste åren har jag fungerat som Svenska Kvinnoförbundets i Kyrkslätts ordförande. Det betyder att jag på nära håll kunnat följa med politiska frågor i Kyrkslätt ur SFP perspektiv. Det betyder också att jag blivit bekant med olika centrala kvinnofrågor. Jämställdheten och jämlikheten mellan människor är en viktig värdegrund som jag understryker i olika åldrar och sammanhang också i kommunalt beslutsfattande.

Under senaste valperiod har jag varit medlem i fritidssektionen och i Svenska förskoleverksamhets och utbildningsnämnden (SFUN). Jag hade förmånen att vara medlem i en styrgrupp som utarbetade Kyrkslätts kulturstrategi. En viktig stöttepelare gällande kulturfrågor är vårt bibliotek och den tredje sektorns verksamhet.
Befolkningen blir äldre, vilket gör att det i framtiden krävs ännu mera samarbete och innovation för att aktivera "the Golden Age" generationen. Jag är beredd att jobba vidare med frågor som berör åldrandets utmaningar och möjligheter.

Väl medveten om det utmanande ekonomiska läget är dagvård, utbildning, fritid, kultur , allas välmående och värdigt åldrande frågor jag gärna följer upp och samarbetar kring även i fortsättningen.

Namn: Kerstin Grönqvist
Födelseår: 1954
Kommun: Kyrkslätt
Hemort: Kyrkslätt, Hindersby
Titel: pedagogie magister, specialklasslärare
E-post: kerstin.gronqvist@gmail.com
Medlem i :

Viktiga politiska frågor

Den bästa skolan

Som lärare är det naturligt för mig att påstå att en satsning på framtiden är en satsning på utbildningen. Jag vill se ett livslångt lärande från dagis till vuxen ålder. För att förverkliga satsningen behövs tillräckligt med mänskliga och ekonomiska resurser.

Till resurserna kan räknas:
ändamålsenliga byggnader, mångsidig teknisk utrustning, engagerad personal och framför allt välmående barn och unga.

I skolan ska man känna sig trygg och vetgirig som barn och vuxen. Näringsrik skolmat är en viktig del som kommunen bör satsa extra uppmärksamhet på.
Barnens vardag stöds av välmående kommuninvånare i alla åldrar. Eftermiddags- och hobbyverksamheten behöver få en omstart. I höst startas i kommunen ett samarbetsprojekt för olika intressenter. I dyningarna av coronapandemin ska den som behöver hjälp få hjälp. Distansundervisningen har visat sig slå extra hårt mot dem med språkliga och inlärningssvårigheter. Elevers och studerandes psykiska hälsa är också hotad p.g.a av social avgränsning. Därför ska det finnas tillräckligt med elevvårdstjänster att tillgå, både traditionella och nya innovativa tjänster på den psykoterapeutiska sidan. Ett bra altenativ är att öronmärka de stödpengar kommunen får för coronalägets följder. Samarbetet hem-skola är en viktig stöttepelare. Och mor-och farföräldrar får inte glömmas. De är också en viktig resurs. Kommunen ska också kunna tillgodose den arbetsbelastning personalen utsätts för i olika sammanhang. Det pedagogiska ledarskapet behöver också stödas under kommande tider av ekonomisk resursbrist.

Läs mer i vårt valprogram ›

Välmående kommuninvånare

Till livet hör åldrandet. Jag har själv sett från nära håll hur det går när människor blir gamla. Tanken om vem som ska ta hand om mig dyker upp. För mig är det viktigt att gamla själva får bestämma om var de firar sina sista år. Det är tillsvidare kommunens sak att ordna fungerande hälsovårds- och åldringsvårdsservice åt alla kommuninvånare. På svenska åt dem som behöver det.


Med sitt nybyggda välfärdscentrum har Kyrkslätt möjlighet att bli en föregångare i välfärdsområdet när vårdreformen kommer. Genom att kvalitativt fylla vardagen med social samvaro, motion och fritidssysselsättningar kan vi aktivt påverka vårt eget välmående. "Golden Age' generationen skall inte vara rädd att föra fram sina tankar och sin livserfarenhet. Vi är en viktigt stöttepelare och kulturanvändare i kommunen.

Läs mer i vårt valprogram ›

Klimatsmart kommun

För att få kontroll på klimatförändringen och biodiversiteten behövs mångsidiga innovativa lösningar. Hela vårt skolsystem och vår läroämnestyngdpunkt har förnyats för att bygga upp en teknologi och industri som är en föregångare i miljöfrågor. Samhället och varje individ måste tänka om och dra sitt strå till stacken gällande miljöfrågor.

Det är många utmaningar vi har framför oss på lokal nivå. Det är frågan om ett moraliskt nytänk. Men också om ett ekonomiskt nytänk. Jag kan inte tro att elbilar är det enda svaret på miljöproblemen. Det kan vara oklokt att gå inför ensidiga lösningar. Följderna av "den smutsiga gröna energin" ska tas på allvar. Att vara miljösmart handlar fortsättningsvis om etiska frågor gällande naturen. Frågan gäller också hur alla kommuninnevånare skall ha ekonomiska förutsättningar att göra sina miljöval.

Jag kan ta ett exempel. I min familj kör vi sedan ettochetthalvt år tillbaka med gasbil och tankar helst med biogas då det är möjligt. I biogasen finns 90% mindre CO2 utsläpp än i bensin och då gäller det också hela tillverkningsserien . Ekonomiskt klarar en medelskattebetalare av att i nuläget välja en gasbil som fordonsalternativ. Ändringen av en bensinbil till en gasbil kan skötas av en lokal företagare vilket betyder att skattepengarna stannar inom kommunen. Klarar vi ännu av att producera biogasen i nära anslutningen till kommunen och ordna med biogastankningsstationer blir de ekonomiska och miljöbesparnings- effekterna ännu större. Det här kan i mitt tycke kallas för effektiv hållbar utveckling på lokalnivå. Hur vi skall förenkla kollektivtrafiken, så att också den blir miljösmartare, behöver också nytänk. Det ska löna sig att lämna bilen hemma. Hur kommunens skolskjutssystem skall ordnas mera användar- och miljövänligt är en central uppföljningsfråga. I en barnvänlig kommun skall vägen från och till skolan vara kort och trafiksäker.

Utvecklandet av avfallshanteringen, återanvändningen och speciellt informationen i anknytning till dessa, är något vi ska satsa på. Speciellt användningen av plast och plastskräpet bör vi få bukt på. Förståelsen för hur CO2 fotspåren blir minst i den lilla människans vardag.

När jag stängslar in mina odlingsland tänker jag på djuren, speciellt på utmaningen med hjortbeståndets roll i miljön. Också på de otaliga hjortkrockarna i trafiken. Som läget nu är behöver vi i Kyrkslätt fortsättningsvis jobba för mera viltstängsel längs de vältrafikerade landsvägarna.

Läs mer i vårt valprogram ›